Hade inte planerat att skriva nåt mer, men behövde få ur mej det här. Vilken tur att jag inte avslutade den här bloggen med värdighet för länge sedan!
Vaknade nyss och insåg vilken fantastisk dröm jag precis regisserat åt mej själv. Hoppas att det inte finns några legitimerade drömtydare där ute säger jag bara.
Det börjar med att jag är hemma hos en kompis. Plötsligt ringer hans telefon och när han lyssnat klart i luren tittar han allvarligt på mej å säger "min polare har kört på nåt djur, vi måste åka dit".
Jag har en känsla i bilen dit att min kompis är vuxen och förståndig som beger sej ut i skogen för att fixa till det här. Ändå så sitter jag å driver med honom och menar på att han är en blödig tönt som går igenom allt det här för nåt jäkla djurs skull.
Plötsligt säger kompisen att vi är framme och han parkerar bilen i ett dike. Jag följer med honom ut och han pekar på nåt som ligger en bit in i skogen. Jag får lite panik för jag ser att det är nåt som inte står rätt till. Nu är även kompisens polare där och vi börjar tillsammans röra oss närmare vad det nu är som ligger där.
"Ser du vad det är?" frågar kompisen mej.
"Nej, jag vet inte"
"Kolla öronen"
Nu ser jag två små rådjursöron sitta fast på nåt som jag antar är ett litet rådjursbarnshuvud. Det lilla rådjuret, som inte är större än en stor katt typ, rör lite onaturligt på sej och jag får panik å vänder mej om. Kompisen och polaren fortsätter gå närmare och säger åt mej att jag måste hjälpa till.
Nu slås jag av nån känsla av att jag måste ställa det här till rätta och jag fylls av nåt slags mod. Jag vänder mej om igen och börjar med raska kliv ta mej fram till det lilla stackars påkörda djuret. Väl framme ser jag att det ser helt sjukt ut. Rådjurets ben är smala som cigaretter och dom är helt ihopknycklade. Ett ben har dessutom fallit av.
Kompisen å polaren står bakom mej när jag böjer mej ner och försiktigt lyfter upp det lilla livet. Vi går långsamt bort mot en sten där jag lägger ner honom/henne/det.
(Tror att det är nåt med nå fåglar som kommer flygandes nu men jag minns inte riktigt)
Nu ser jag att det inte bara är rådjurets ben som är otäckt smala utan även dess ryggrad. Alltså, det finns inget annat på djuret än huvud, ryggrad samt treochetthalvt ben. Ryggraden är inte ens rund. Det ser mer ut som en slags skena av nåt slag och i mitten ser jag en smal strimma av vad jag förstår är urin.
Jag är i chock men börjar ändå mata djuret med bröd som vi tydligen hade med oss dit. Djuret äter glupskt och jag kan känna dess tänder mot mina fingrar.
Sen blir det som ett slags montage som visar hur en längre tid passerar.
I början av montaget ser man hur ryggraden blir grövre å grövre och till slut så börjar man kunna se hur en lite mer normal rådjurskropp börjar växa till sej.
Jag fortsätter mata djuret och efter ett tag när kompisen å polaren tröttnat är jag ensam kvar där i skogen.
I mitten av montaget har det skadade rådjuret blivit så pass starkt att det förvandlats till nån blandning av en slags tjock korv och en tub (typ kalles kaviar) med små armar å ben. Den lilla korvtuben ler mot mej och visar sin uppskattning med att dansa för mej.
I slutet av montaget har korvtuben förvandlats än en gång. Nu har han (tuben var definitivt en kille/man) förvandlats till en liten anorektisk flicka med brun kjol och jeansjacka.
Vi börjar prata och hon verkar väldigt smart och förståndig. Vi går ut ur skogen och nu är vi plötsligt i hedemora. Vi går runt till olika restauranger och efter en massa ätande börjar hon se mer normal å sund ut.
Vi tar en promenad förbi folketspark och ishallen. Jag hör att det är nåt evenemang där inne så jag föreslår att vi ska kolla in vad som försigår. Hon har hela tiden verkat lugn och trygg men plötsligt så börjar hon se nervös ut så jag frågar om det är nåt på tok. Hon säger att hon vill gå därifrån och pekar på två män som sitter vid ett vitt plastbord utanför entren. Jag förstår inte vad som är fel så jag börjar gå närmare dom båda för att fråga vilka dom är.
"Det var han som kidnappade mej!" skriker plötsligt flickan. Vid det här laget så känns det som om jag har utvecklat nån slags far/dotter-relation med henne så jag blir vrålförbannad å flyger på en av männen och börjar misshandla honom. "Nej inte han!" skriker hon. Jag reser mej upp och ser att den oskyldiga mannen är 50% min koreanska flickväns yngre bror och 50% hennes ex-pojkvän som är proffsboxare. Jag ber så mycket om ursäkt och han muttrar litter buttert att "det är ok".
Vid det här laget så har jag insett att det är den andre mannen som är gärningsmannen. Han ser inte riktigt klok ut! Han är i 50årsåldern med långt mörkt hår, stor krokig näsa och med en massa sjömanstatueringar över hela armarna.
Det har vid det här laget samlats ett tiotal personer runt om oss. "Ge dej inte på honom, han är boxare och mördare" viskar nån i mitt öra.
Jag tar ett steg närmare honom och han ler lömskt mot mej. Han reser sej upp och jag inser vid det här laget att han är nästan dubbelt så lång som mej (dvs. runt 380cm).
Han höjer sin väldiga näve som ser svart ut och drömmer till mej i tinningen. Jag faller ihop då det känns som jag blivit träffad av en slägga. Snabbt upp på fötter igen och jag försöker slå tillbaka men jag når för det första inte upp till hans ansikte å för det andra så rör jag mej plötsligt som i slowmotion. Jag inser att det är kört och precis innan han är på väg att få in en ny fullträff så vaknar jag upp med ett ryck.
Detta "hände" alltså alltså nyss. Igår natt så hade jag dock en mkt härligare drömm. Jag brukar aldrig drömma positiva drömmar men igår så var det nog så nära en positiv drömm man kan komma.
Kan inte berätta lika detaljerat om vad som hände för jag minns helt enkelt inte allt men jag var hursomhelst i finland. I en trädkoja som var hur cool som helst med 5-6 finska pokerspelare. Vi turades om att spela heads up omaha mot varandra (jag frågade om vi inte skulle spela alla samtidigt men då fick jag höra att 6manna omaha är "ett jeeevla kärringspel"). Vi drack sprit också. Jag började med att svepa en halv sjuttis whiskey och jag kommer ihåg att jag tänkte att jag visst kunde hantera sprit hur bra som helst. Vi hade iaf skitkul och när telefonen ringde på morgonen å väckte mej blev jag för första gången på länge besviken över att inte fått drömma vidare.
fridens
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar