Ibland rycker jag till da jag ser handen utspelas i huvudet. Jag far panik och blir aldeles kall. Det later kanske som att jag skamtar men jag ar allvarlig. Det ar verkligen inte pengarna det handlar om utan om fornedringen.
Jag ar verkligen valdigt prestigelos da det handlar om det mesta i livet, men nar jag gar bort mej sa fruktansvart mkt i det ENDA jag verkligen anstrangt mej for att bli grym pa sa vet jag fan inte vad jag ska ta mej till!
Just nu planerar jag att ta semester och helt enkelt halla mej borta fran poker i nagra dagar tills jag far tillbaka gnistan. Problemet ar bara att mitt liv nu for tiden endast kretsar kring poker och de ganger jag beslutar mej for att inte spela sa har jag plotsligt ingen aning om vad jag ska gora ist.
(sluta lasa om ni inte hemskt garna vill hora mej wajna om random saker)
Maste styra upp nanting utanfor pokern, skaffa en hobby, en flickvan, ett liv - ett riktigt liv kanske t.o.m?! Nej nu gick jag lite overstyr. Nar fan skulle jag hinna med pokern om jag hade ett liv? Tar tillbaka det dar...
Det ar intressant dock: jag kan spela valdigt bra poker i tva veckor i streck for att sen gora ETT misstag och plotsligt deppa ihop och kanna mej komplett vardelos. Det tror jag iofs ar nanting positivt da det hela tiden tvingar mej att spela pa topp hand efter hand da mitt sjalvfortroende alltid praglas av den absolut senaste sessionen jag spelat.
Jag kan spela nl$1000 pa natet och verkligen spela grym poker - plussa nagra inkop - och kanna mej skitnojd bara for att precis innan jag ska sova ga in pa nan pissajt dar jag har typ $23 och forlora dom pa nl$25 och fa sjalvmordstankar efterat (nu overdrev jag sa klart, men ni hajar?)
Jag bjuder pa en valbehovlig paus i allt gnall sa ni far rensa huvudet lite, om det nu ar nan stackare som har orkat tagit sej sa har langt vill saga:
Och sa tillbaka till "handlingen"...
Min polare ar helt olik mej pa den punkten. Han spelar och vinner eller spelar och forlorar, sa ar det bara, vad ska han gora at det? Han ar grym sa tro inget annat.
Jag tror att jag har borjat forsta att min pokerprestige bade har for och nackdelar. Fordelen borde vara uppenbar: jag stravar hela tiden efter att utvecklas, det blir min drivkraft. Nackdelen har jag egentligen aldrig tagit pa sa stort allvar forut men den har nog kostat mej valdigt manga $'s under arens lopp.
Nackdelen ar foljande: (exempel) jag sitter pa ett bord med en riktigt bra spelare samt en riktig dunderfisk. Det naturliga vore att ha som strategi att undvika att spela manga samt stora potter mot den bra spelaren och ist forsoka ta fiskens alla pengar.
Den strategin ter sej naturligt for en pokerspelare som har drivkraften att tjana mkt pengar. Om pengarna istallet var oviktiga och man bara spelade for utmaningen sa ter det sej a andra sidan naturligt att forsoka spela ut den bra spelaren. Jag vet inte hur manga ganger jag har kommit pa mej sjalv efter att ha studerat den vassa spelaren i over en timme for att verkligen kartlagga hur denne spelar sina olika hander samtidigt som jag inte har en aning om vad fisken kan tankas ha da han betar over potten pa rivern och jag sitter med tvapar.
Det ar nanting som jag maste jobba pa.
Nu borjar klockan bli mkt och kanske, kanske har jag fatt avreagera mej sa pass mkt att jag kan somna om jag gor ett forsok?
tack bloggen!
Skrivet av mr_suspekt den 5 sep 04:27 | Redigera
Kommentarer
Inlägget har 5 kommentarer hejhej | Anmäl |
| när jag läser det du skriver, så kan jag inte hjälpa att komma ihåg hur jag mådde för ett par år sen. jag tror inte riktigt du är där jag var (i huvet i alla fall) och jag hoppas innerligt du aldrig kommer dit nån gång. det som till slut gjorde att jag kom ur helvetet, det var för det första breaket jag tog från pokern, ett par tre månader. för det andra så slutade jag ta förlusterna personligt. det har varit mitt stora problem. idag kan jag förlora 10 000 dollar utan att hetsa upp mig. innan så ville jag bara slåss med nån vid förlust. det du saknar, tror jag, är någon som är dig nära som kan få dig att tänka på annat än poker, även om det för en liten stund. "pokerpolare" räknas inte hit. i mitt fall så var det ju frugan och barnen förstås. det blev väldigt långt det här, men jag hoppas verkligen du kommer ur den här svackan. för jag är rädd att det kan bli värre. P.S. min fru älskar dig i alla fall. jag är sjuk i huvudet. det räckte att jag tittade på den här bilden i 2 sec för att beordra henne till duschen. haha. ha det bra. och ta det lugnt. | |
| Skriven av highroller den 5 sep 13:00 | Radera | |
Misstag på jobbet... | Anmäl |
| Tja. Kom ihåg att pokern är ditt yrke. Alla gör misstag på jobbet och så är det bara. Ingen normal förvärvsarbetande människa jobbar så långa pass och sex eller sju dagar i veckan så som du/ni gör. Om jag jobbar två stycken 12-timmarspass två dagar efter varandra så innebär det att jag gör misstag på jobbet, och ju oftare och längre pass jag jobbar desto större blir risken att jag gör både fler och större misstag. Det kallas att vara mänsklig. Nu kanske du tänker att "Ja men du förlorar inte XXXX antal dollar om du gör ett misstag" och nej, det gör jag inte. Men det finns många andra saker som pressar en i "vanliga" jobb. I mitt jobb har jag begått misstag som jag ALDRIG kommer att göra igen, och det har väl du också gjort med pokern. Bryt ihop en skvätt och lär från misstaget så gör du det inte igen, men se sen till att inte sitta och tycka synd om dig själv för då blir det bara destruktivt istället för konstruktivt. Kolla på hand historys från grymma händer du sparat. Kom ihåg live-potter när du synat ner bluffar i feta potter för att ta den med king high. Kolla på din rulle nu och jämför den med hur stor den var för åtta månader sen. Då kanske du fattar allt inte är så illa som det känns. Ha det bra och lycka till! /E | |
| Skriven av getemil den 5 sep 13:58 | Radera | |
du har nog | Anmäl |
| helt ratt highroller. jag behover nan person utanfor pokern, typ en flickvan hade varit optimalt. Far borja anstranga mej lite for att styra upp ett liv pa sidan om kanske. tack for ditt stod! | |
| Skriven av mr_suspekt den 5 sep 14:06 | Radera | |
tack getemil! | Anmäl |
| angesten var kvar nar jag vaknade men efter att ha last din kommentar kanns det mkt battre. Ja, jag gjorde ett misstag, sant hander. Det ar bara att ga vidare. "Nu kanske du tänker att "Ja men du förlorar inte XXXX antal dollar om du gör ett misstag"" sa skulle jag aldrig tanka, jag tycker inte att mitt jobb ar mer vart eller mer viktigt an nan annans jobb. Och tro mej, igar hade jag hellre forlorat 5 ganger sa mkt pa en utdragning an pa synen jag gjorde pa rivern. tack for ditt stod! | |
| Skriven av mr_suspekt den 5 sep 14:16 | Radera | |
re: tack getemil! | Anmäl |
| Jag menade inte att du tyckte att ett jobb var bättre eller sämre än det andra utan att det kan tyckas som att ett misstag blir mer påtagligt om man direkt blir straffad för det i form av en förlorad pott. Jag menar att ett misstag är ett misstag och om man strävar efter att förbättra sig själv så är det straff nog att man begått ett. Sen så spelar det ingen roll vad man faktiskt förlorat rent fysiskt, det som svider är att man har gjort fel och gör man fel i poker så kan man inte gömma sig eller skylla på något. Min poäng igen är att alla gör fel och att även om man strävar efter att aldrig begå några misstag så kommer de att uppstå med jämna mellanrum. Tänk på hur länge du spelar varje session. Hur många beslut (om än per automatik) tar du i minuten? Hur många svårare beslut under tidspress tar du per timme eller session? Hur många beslut tar du om dagen eller per vecka? Kolla på andra grejer där man fattar beslut under olika former av stress och/eller press. Hur många felaktiga beslut tar en fotbollsspelare under en match? Hur ofta missar en bra biljardspelare en stöt? Jag är övertygad om att i relation till hur många riktiga/rätta beslut du fattar så utgör dina verkliga misstag en piss i havet. Har jag fel så får du gärna rätta mig, men har jag rätt så ska du lyssna på mig. Ännu en gång.. Ha det bra och lycka till! | |
| Skriven av getemil den 5 sep 16:05 | Radera | |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar